Handledning Kognitiv Mottagning i Stängnäs

Jag har lång erfarenhet av att handleda personalgrupper inom såväl privat som offentlig förvaltning, Socialtjänst, Rättspsykiatrin, Socialpsykiatri, LSS-boende, familjehem och HVB-hem för såväl vuxna som ungdomar.  

Jag är utbildad handledare i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi / förhållningssätt via Relationella Institutet i Stockholm.

En 3-terminers utbildning som syftar till att kursdeltagarna ska förvärva teoretiska kunskaper och utveckla praktiska färdigheter att handleda och lära ut dels KBT-inriktat psykoterapeutiskt arbete på kognitiv-relationell grund och dels kognitivt-relationellt förhållningssätt inom vård, omsorg, socialt arbete och arbetsliv.

Mina teoretiska utgångspunkter: Handledningen har som plattform ett kognitivt förhållningssätt med KBT (kognitiv beteende terapi) och det relationella synsättet som teoretisk bas.

Det kognitiva förhållningssättet
Att ha ett kognitivt förhållningssätt i handledningssituationen innebär att handledningen är strukturerad och målinriktad. Det innebär också att jag som handledare är aktiv och har fokus på aktuell situation.

KBT
I KBT handledning ingår alltid pedagogiska inslag för att förmedla ny kunskap till handledningsgruppen då behov uppstår. Träningsuppgifter så att förvärvad kunskap kan prövas, praktiseras och integreras i det dagliga arbetet.

I handledningen ser jag det också som grundläggande att vägleda gruppen och individerna i gruppen till ett öppet arbetsklimat där struktur, konstruktiv feedback och förutsägbarhet är grundläggande komponenter i det dagliga arbetet. Här ingår också att klargöra gruppen/organisationens mål och visioner men också arbeta mot en tydlig roll- och ansvarsfördelning.

Det relationella synsättet
Det relationella perspektivet innebär att vi som människor alltid har en relation till allt omkring oss, tingen, människorna och dessutom har vi en relation till oss själva, till våra egna beteenden, våra tankar osv. Det relationella perspektivet/förhållningsättet är att jag i handledningssituationen guidar till ett medvetande om var och ens egna relationella mönster i olika situationer som uppstår i arbetet. På det sättet så ökas möjligheten till en önskvärd förändring då det i första hand är jag själv som ska förändras.

Det relationella förhållningssättet betonar vikten av att jag alltid som individ har ett eget ansvar i mitt möte med andra vilket också innebär att jag alltid har ett eget ansvar att noggrant undersöka hur jag själv relaterar till den situation/problem som jag vill ha hjälp med i handledningen. Självklart har jag det relationella förhållningsättet gentemot mig själv som handledare.

FIRO-teorin
Handledningen har också som syfte att öka deltagarnas kunskap och förståelse för individens grundläggande förhållningssätt i mellanmänskliga relationer samt gruppers utveckling. Beträffande individens grundläggande förhållningssätt i mellanmänskliga relationer har jag bl.a. som teoretisk utgångspunkt Will Schutz teori, FIRO som är en förkortning av Fundamental Interpersonal Relations Orientation.

FIRO teorin ger oss verktyg att förstå hur vi människor i olika grad har behov av att känna oss betydelsefulla, kompetenta och omtyckta samtidigt som vi alla människor i viss mån rädda för att känns oss ignorerade, förödmjukade eller avvisade. Detta visar sig sedan genom tre grundläggande beteenden, tillhöra, kontroll och öppenhet. FIRO-teorin ger oss verktyg att förstå hur vi människor förhåller sig till varandra men framförallt verktyg att uppnå den relationsmässiga förändring vi önskar. Hur bra en relation fungerar beror på hur flexibla vi kan vara under omständigheter som kräver ett annat beteende av oss än det beteende vi vanligtvis använder/föredrar.

Gruppens utveckling
När det gäller gruppers utveckling så vilar jag på Susan Wheelans integrerade modell för grupputveckling. Genom kunskap och förståelse för en grupps olika utvecklingsstadier och ledarens olika roller i dessa stadier så blir det möjligt att normalisera mycket av det som man som personalgrupp kan uppleva som ”omöjligt att göra något åt”. Utifrån kunskap om grupputveckling kan den personalen få hjälp att se på skeenden med nya ögon och därigenom använda sig av olika metoder inom KBT för att utveckla sin egen och gruppens effektivitet utifrån ett humanistiskt perspektiv.